Söndag- Dag för hemresa
Nu när jag skrev rubriken tänkte jag, hem, är Oslo verkligen mitt hem. När jag bodde i Ronneby så kallade jag aldrig min lägenhet för hem, hem var här i Kallinge. I mitt hus, där mina föräldrar bor, där alla mina minnen finns. Men i början på vår Norge flytt så (även om vi var välkomnade med öppna armar) kunde jag inte koppla kaninen som mitt hem. Men nu har jag haft så mycket längtan tillbaka dit, till alla människor, jag har ett nytt hem. Så jag kom på mig själv, vart jag än är nu, så kommer jag alltid ha längtan till ett ställe, varför kan jag inte bara lära mig att leva i nuet, allting hade varit så mycket enklare då.
Så imorgon kl 06.30 kommer jag stiga av bussen och rulla min fullproppade resväska mot föreningen igen, och jag kommer slockna i min säng, som jag ska bädda rent (Gud vet vad som har hänt där medans jag har vart borta) och sen när jag vaknar så kommer alla fina kaniner vara hemma och allt kommer vara som vanligt igen. Men jag känner redan nu hur jag kommer längta hem till mamma, och pappa, och Hugo, den bästa lekkamraten som finns på denna jord.
Att jag aldrig är nöjd!
Gårkvällen då, ja jag är hos Mattias, i deras nya hus, första gången jag var där. Och där sitter vi och äter god middag. Runt 20.00 så åker jag hem där Dea befinner sig, och jag kladdar lite i mitt ansikte, Vi åker vidare in till Timmy där Timmy och Smajl befinner sig. Sessan och Susanna kommer efter en stund och sedan drar Dea och jag ut, resten stannar kvar.
Det var dock inte så roligt ute, det var ganska mycket folk inte värken Dea eller jag var speciellt taggade och det var itne så rolgit folk heller för den delen. Men ja, fyllepizzan var nog det bästa ändå. Eftersom kamera sladden till lilla kameran är i Oslo får jag vänta med att lägga upp bilderna :)
Kommentarer
Trackback
