Lördag och min yngsta kusin fyller 25

Beskriver inte det lite hur gammal jag är`? Hur kunde tiden gå så fort, helt plötsligt var vi vuxna och måste ta massa ansvar. vad hände? Jag har aldrig längre någon tid att följa och om jag vill kan jag till och med äta godis innan middagen. Men var livet enklare när man var 14,15 år? Då mamma fortfarande styrde och bestämde trots än att man inte ville. Nu är det i och för sig skönt att kunna bestämma över sig själv, men ändå. Det känns som igår när jag fyllde 15 och fick min egna första dator, som vi då hade väldigt mycket problem med.
Jag har nu sålt min dator och förnyat mig med en bärbar, men jag har dock förtfarande inte lärt mig att ladda ner filmer/musik, serier osv.. Jag är så pass teknisk att jag kan göra min egna spelningslista på Spotify, men jag har dock inget premium, och pappa och jag delar på Spotify.
Jag fyller 20 om exakt 6 dagar, då kommer även lilla jag äntligen få handla på systemet. Men eftersom jag itne bor i Sverige längre så är det lite andra regler i Norge. Är man 18 år så får man handla allt som är under 18 %, så det jag kan säga när jag fyller 20 är att; Äntligen, nu får även jag handla starksprit!
Vi var på mormor och morfars grav idag, Dea var med, helt plötsligt greps hon av panik och sprang ifrån alla gravar, hon hade tydligen aldrig varit på en kyrkogård i hela sitt liv. Varje dag dag möter man något nytt som man måste gå igenom, livet är inte alltid enkelt men det blir ändå vad man gör det till. Det kan aldrig bli helt problemfritt men av alla situationer kan man ändå göra det bästa av. Därför håller jag mig till de människor som jag själv bryr mig om, och som jag vet bryr sig om mig. Falska människor som ljuger, och endast är trevlig för egen vinning håller jag mig helst borta ifrån. Jag hindrar mig själv från att ta in för mycket känslor eftersom jag vill att livet ska vara så enkelt som möjligt. Jag hindrar mig själv från att få starka känslor, samtidigt hindrar jag mig själv från att bli sårad.
Att bli vuxen kan innehålla många problem, därför bestämmer jag mig för att vara barn några år till.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0